Efter att ha sköljt ner lite smärtstillande/febernedsättande piller med en flaska vin, så däckade jag i soffan. Jag vaknade några timmar senare av att dörrklockan dånade i mina öron, jag hörde den alltför klart och tydligt. Jag tänkte att mina drömmar hade besannats, att det var någon som skulle komma och hålla om mig och säga att allt kommer att bli bra.
När jag öppnade dörren, så stod ingen där. Nu undrar jag om jag kanske inbillade mig att det ringde på dörren. Det kanske var önsketänkande.
Nu kanske ni förstår hur sjuk jag är, som inbillar mig saker. Det är livsfarligt för mig att vara ensam.