Jag är en 23-årig kvinna som är fast i en 17-årings kropp och sinne.
Min mamma sa till mig att man inte alls kan tro att jag är 23 år.
hon sa: Kaaaarina vägrade tro att du är 23, hon trodde du var 17. Tack för det!
Inte undra på att det bara är 18-åringar som stöter på mig.

Inte nog med att jag ser ut att vara 17, jag känner mig dessutom oälskad. Min familj har övergivit mig!
Dom kommer aldrig och hälsar på mig, skulle lika gärna kunna bo i kiruna.
Sov hos mamma igår, eller ja, sov och sov, hon snarkade som en hel karl så jag fick inte så mycket sömn. Idag åkte hon iväg till Öregrund och kommer hem på måndag, Patti åkte hem till sin pappa, Tammi vägrade låta mig träffa Elina idag, Nico svarade inte i telefon (för han är skyldig mig pengar), pappa hade sin mobil avstängd och Alex...ja, honom vågade jag inte ringa.

Så jag var själv hemma hos mamma tills jag kom på att jag faktiskt har någon som älskar mig hemma, så jag åkte hem till mig.
Innan min kära mor hade bestämt sig för att överge mig, så åkte vi till Ikea.
Köpte lite olika grejer som jag behöver, men mest grejer som jag inte behöver.

Vi skulle käka pizza och mamma beställer.
Mamma: 2 vegetariska pizzaslices
Killen i kassan: 2 wienerkorvar med dricka., var det bra så?
Mamma: Ja, tack!